Följande diagram visar några olika faktorer som bör övervägas inför valet av lämpligt material. Värdena är ungefärliga och visas på en skala mellan 1 och 10, där 10 är ett uttryck för det optimala och 0 – 2 för olämplig användning.
Diagrammet visar ungefärlig hållfasthet mellan olika plaster. Vid konstant påverkan ska man vara uppmärksam på att plast är plastisk, dvs att den mjuknar vid varje belastning. Vid svängande belastning kan brott förekomma. Tendensen till brott skiljer sig från plast till plast.
Diagrammet visar några riktvärden för kemisk motståndskraft, dock bör man undersöka de exakta förhållandena innan man väljer material. Det är också viktigt att veta om materialet utsätts för hydrolytisk påverkan t ex vid kontakt med kokande vatten.
Vid anläggning mot ett annat ämne krävs i regel lägsta möjliga friktion. Önskas låg friktion väljs ett material med ett högt värde. 10 är bäst och har alltså den lägsta friktionen. Några material har värdet 0 vilket innebär att det är olämpligt för användning med friktion, de har i regel hög friktion och låg slitstyrka (repas lätt).
De flesta plastmaterial tål tillfälliga temperaturhöjningar bättre än en hög fast temperatur. Materialets egenskaper förändras dock som en funktion av temperaturen. Ett material som är förhållandevis styvt vid rumstemperatur (t ex PMMA) blir mjukare och mer böjligt vid temperaturer över 100°C.
